Systemansats: den 29:e regimen
Särtryck Ver: 0.6
Detta är ett medborgarförslag att skapa ett komplement/alternativ till dagens tillväxtdrivna ekonomi optimerad för industrialisering och effektivt. Till en småskalig integrerad ekonomi som är optimerad för robusthet och baserad på en ömsesidig rättvisa och mutual trust, med syfte att kunna balansera och sätta begränsningar baserade på naturens bärkraft istället för den eviga tillväxtens paradigm. Den mest grundläggande förändringen ligger i styrningen av själva oikos, ett skifte från marknadslogik. Dvs från en priskontroll mot effektstyrning och att optimera mot robusthet dvs lämna ett effektivitets paradigm, som är kopplat till industrialisering.
En grundläggande förutsättning för att kunna styra på effekter är ett större fokus på redovisning, evidensbaserad dokumentation, regelbunden avstämning och en plattform för att för att administrera och följa upp tillgång och resursnyttjande, samt en grundläggande rätt till digital integritet på individnivå och att äga sin egen digitala identitet.
En förutsättning är att dokumentation och redovisning kan ske automatiserat eller utan alltför stor byråkrati, dock bör nog alla automatiserade rutiner även gå att utföra manuellt. För att inte inkräkta på den personliga integriteten alltför mycket bör detta inte göras på individ nivå, utan gärna i en större gemenskap som grupp, team, energigemenskap, bostadsområde men även produktionsanläggning för livsmedel eller energi.
Dagens ekonomiska tillväxtdrivna system bygger på styrning mot 2% målet och att styra med ränta och skatt. Ett ekonomiskt system som styr på effekter bör istället hantera som någon typ av ekosystem tjänst och ett finansiellt system baserat på ekokrediter och ev public banking
Effektstyrning förutsätter att man organiserar sig som inom någon form av system som i sin tur balanseras mot något gemensamt och övergripande mål. Livsmedelssystem, Bostadssystem, transportsystem och informationssystem, som kopplas ihop i någon form av federation och eco citiizenship med gemensam begränsning att ta hänsyn till. Exempelvis 2kW society
Fjärilsmodellen beskriver en systemisk transformation där tre rörelser sker samtidigt och i balans: Fjärilen är inte en metafor för förändring – den är en modell för samtidighet och variation. Transformation sker inte stegvis, utan genom att flera systemlager rör sig tillsammans.
Rättvisesystem: Ett sk mutual trust system bygger på att 2 parter litar på varandra i ett sorts ge och ta förhållande, men de sk demokratiska system vi använder idag består i teorin av 3 parter, en planerande en utförare och en dömande makt. För att att stärka ett sådant rättvisesystem med någon typ av konflikthantering som också Elinor Ostrom rekommendera, kan man tänka sig att alla medlemmar i en eco gemenskap istället för väljer vem som ska ta besluten som man själv gör att frivilligt och valbart utse sin egen "chef" eller rättsdomare, ett eget "ting", för enkla rättvisetvister.
Riskhantering: Delad risk med en gemensam fond som buffer mot oförutsedda händelser skydd mot variationer. Men primärt skydd mot problem är att bygga förmåga och kapacitet hos människor. Gemensamt lärande i federation med andra skapar bra förutsättningar
Degrowth handlar inte primärt om att minska konsumtion, utan om att sluta koda vissa saker som ackumulerbart kapital.
Inspiration och referens till följande förslag är bl.a Elinor Ostroms arbete med tragedy of the commons och de 8 principer hon föreslagit i sitt Nobelprisade arbete, men även lokala rättvise system som "The Tribunal de las Aguas and the Valencian Community" och "Usi Civici" i Italien. Samt Biologen Olivier Hamants insikter "optimazation trap"
Och ett slutord med inspiration från Katharina Pistor
"The modern economy does not grow because people need more; it grows because the law makes it possible to transform life, relationships, nature, and the future into accumulable legal claims."
Decoding Capital. Markets are not natural. Capital is not a given. They are legally coded. And what has been coded can be rewritten.
The ecological and social crisis is not a "market failure."
It is the result of the law’s one-sided protection of financial returns over the processes of reproduction.